Intresset för avel med Korthårig vorsteh började några år efter vi köpt Indy från kennel Orremyras i Norge 1993. Vi bestämde oss för att även skaffa oss en tik och vi planerade egentligen att köpa oss en tikvalp. Vi är än idag glada över erbjundandet om att prova Mandel som vi fick av Sten Rönnerling då tiken som vi tingat en valp efter blev sjuk några veckor efter parningen. Vi bestämde oss ganska snabbt för att prova Mandel eftersom vi tyckte att hon hade en väldigt intressant härstamning.
1999 parades SUCH SJCH Orremyras F´Indy med SUCH SJCH Stensäter Mandel men det föddes dessvärre bara en levande hanvalp, samma år ansökte vi om kennelnamnet Ormkullens, vilket godkändes. Vi gjorde en omparning 2000 eftersom vi ansåg att dessa två individer mer än väl höll måttet för avel. Båda hade en bra härstamning med många högt meriterade individer, de var starka jakthundar, sunda och stabila i sin mentalitet och vi hoppades att Indy och Mandel med sina många fördelar och några "olikheter" skulle komplettera varandra på ett bra sätt.
Detta visade sig stämma ganska bra då de tre valparna i vår andra kull växte upp, alla tre blev starka jakthundar och två startades på jaktprov och utställningar med gott resultat. Vi fick vår nya avelstik SUCH SJCH Ormkullens Cobra medan Jeanettes syster ägde kullsystern SUCH SJCH Ormkullens Kiara som dessvärre inte fick några avkommor.
Cobra har visat sig vara en mycket bra avelstik och nedärvare genom att få den fina utmärkelsen " Svenska kennelklubbens bruksavelspris" 2009. Vår kennel fick samma år Svenska kennelklubbens bruksuppfödarpris och båda dessa priser räknas utifrån avkommornas jaktmeriter men med krav på en utställningsmerit för att få tillgodoräkna en avkomma.
En grundtanke som vi har är naturligtvis att vi aldrig avlar på en tik som vi inte kan tänka oss att behålla en valp efter och att inte heller göra en kombination som inte vi skulle kunna tänka oss att själva behålla en valp. Ingen hund är helt perfekt och det gäller att hitta kombinationer där avelsdjuren kompletterar varandra. Det skall också finnas, förutom fysisk och psykisk sundhet och en stor jaktlust hos individerna en "bredd" i härstamningen dvs. många duktiga och friska jakthundar, föräldrar, kullsyskon till både tiken och hanen, mor och farföräldrar m.m. Exteriören är en viktig del i aveln som inte får glömmas bort och vi tycker naturligtvis det är viktigt att en jakthund har en sund exteriör.
Våra valpkullar föds upp i hemmiljö tillsammans med oss och våra vuxna hundar och vi ägnar mycket tid med valparna. De är vid 8 v. ålder ordentligt socialiserade och vana vid att vistas utomhus.